Nyåker

Nyåkers historia

Nyåkers by härleder med största sannolikhet sitt ursprung till senmedeltiden. Det första omnämnandet återfinns i Gustav Vasas skattelängd anno 1535, vid vilken tid bönderna Peder och Olof finns upptagna såsom stadigvarande brukare av marken. (Dessa är de första till namn kända Nyåkersborna).
Namnet Nyåker indikerar dock att byn inte tillhör de äldsta inom området och enligt ett vittnesmål vid tinget 1758 vittnade en Orrbölebo att han hört av gamla män berättas att Nyåkers by en gång blivit anlagd genom flyttning från Brattsbacka.

Vid mitten av 1500-talet har byn växt till att innehålla tre bönder, varefter en fas av tillbakagång inträder. I slutet av 1500-talet återfinns endast en bonde i byn och i början av 1600-talet ödeskrivs Nyåker. Detta var ett öde byn delade med många andra byar i landet under denna period av ständiga krig.

Trots ödeskrivningen förefaller Nyåker ha varit bebott, bl.a. redovisas Anders Östensson i Nyåker 1629 som knekt för rotan. Ödeskrivning av en by var främst ett tecken på att där inte fanns några skatteskyldiga bönder.

I mitten av 1600-talet finns det återigen en bonde i byn och därefter går utvecklingen långsamt framåt. Vid storskiftet 1807 hade byn vuxit till att omfatta fyra gårdar.

Sannolikt hade Nyåker avstannat och stabiliserats i detta skede p.g.a. brist på ytterligare odlingsbar mark. Istället sker en "revolution" genom att järnvägen kom att dras genom byns marker. Norra stambanan började byggas 1888 och redan 1892 startade reguljär trafik på Nyåkers station, vilken även inrymde poststation.

Nyåker blev utgångspunkt för frakterna till inlandssocknarna Bjurholm, Fredrika och Åsele. Tillväxten blir nu närmast explosionsartad, på den gamla utmarken ("Petrilandet") norr om byn växer ett tätbebyggt stationssamhälle fram. Järnvägen i kombination med en förbättrad väg Nyåker - Nordmaling gjorde Nyåker till en centralort för den kringliggande bygden.

Handelsbodar och affärsrörelser växte fram i snabb takt. 1898 flyttades tinget från Levar till Nyåker och i början av 1900-talet byggs ett hotell i nära anslutning till järnvägsstationen. EFS-rörelsen var mycket stark och 1922-24 byggdes kyrkan av byamännen, en byggnad som i storlek och utformning nära anknyter till statskyrkan.

Utvecklingen fortskrider i långsammare takt till 1950-talet varefter stagnation och nedgång inträder. I linje med landsbygdens avveckling över hela riket sjunker invånarantalet sakta men säkert under de efterföljande årtiondena. I dagsläget har Nyåker stabiliserat sig runt 200 invånare.

Källor:
Lundkvist, Tyko: Brattsbackabygdens historia i Angermannia, Härnösand, 1984
Lundkvist, Tyko: Öreälvens byar Angermannia, Härnösand, 1990
Våra Kulturmiljöer: Program för kulturmiljövård i Nordmalings kommun, Västerbottens Museum, 1996.

Se bildspel, Nyåker, år 2005 - 2007.

Se fotogalleri, Nyåker, äldre bilder.

Se fotogalleri, Nyåker, vykort.

Se fotogalleri, Nyåker, Byahuset.

Se fotogalleri, Nyåker, Tingshuset.